Möten är viktigt! Viktigt för att utveckla individen, men också för att utveckla IT. Och definitivt för att utveckla ett företag. Det är när du pratar med någon som är intresserad av samma saker som du, men har ett lite annat perspektiv som de riktigt stora idéerna kan komma! En gång hade vi några rundabordssamtal inför starten av ett nätverk inom spelutveckling. Med runt bordet satt en speljournalist (som recenserat spel i typ 20 år), någon som sysslade med hårdvara för tunga onlineplattformar för WoW, en som studerade dataspelsutveckling, en vars fru precis startat en firma inom mobilspel och en person som hjälpt till ett releasa de första Amiga spelen i Sverige. Kan ni tänka er vilka korseffekter och synergier! Wow! Och dessa personer var inte på något sätt handplockade för att vi skulle få till en bra mix av folk, utan de var helt enkelt de som hörde av sig när vi mailade ut om att vi ville börja föra diskussioner kring ett nytt nätverk. Möten är också kul och givande! I onsdags var jag på ett alldeles särskilt kul sådant möte när jag besökte Second Wednesday på Labcenter. Efter pizza och smågodis höll Michael Anderberg en dragning om Windows 7 och det var gott om tid för mingel, men också för att titta lite närmare på smådemon av olika slag. Stämningen var också toppen, för att beskriva den får jag nästan säga Dreamhack. Alla är trevliga och alla är intresserade av samma saker. Mitt sällskap förvånades också över att förespråkare från flera OS fanns representerade, normalt går man kanske på en MS aktivitet eller en *nix aktivitet. Jag kände direkt att ”Åh toppen, jag vill vara med här!” och förmodligen återfinns jag på deras aktiviteter framöver! Vi kanske ses där?

Ett annat möte är för många, många år sedan då jag började prata programmering med en kille på en privatfest. Jag är ingen hardcore kodare, men just då läste jag en C++ kurs och vi kunde verkligen inte släppa ämnet trots “skarpa tillsägelser” från värden. Vi kom in på vilket av ”våra” respektive språk som krävde minst kod för att skriva ut den klassiska raden ”Hello World” på skärmen och genast kom papper och penna fram och vi började räkna tecken! ”Meen, seriöst, sade festdeltagarna, vad geeky, kom och kolla MTV med oss i vardagsrummet”, men den gubben gick inte och vi kodade enträget vidare och lite förvånande vann min kod till stor munterhet för de som samlats. Då anslut vi till de andra festdeltagarna och här kunde historien ha slutat om det inte varit för en händelse flera år senare på en av mina favorit vattenhål i stan, Pub Anchor. En kille i princip springer fram till mig och ropar triumferande ”Du glömde INCLUDE filerna!” och jag fattar ingenting. Och ingenting, och ingenting och sen sakta börjar ett svagt ljus gå upp för mig om vad vi pratar om, och jag inser också att han faktiskt har rätt. Vi glömde include-filerna i vår tävling. Not för er som inte vet, i C++ finns flera kodbibliotek man kan inkludera för att inte själv behöva koda allt från början. Så raden #INCLUDE IO.H (som hanterar utmatningen på skärmen) ska alltså räknas som lite fler tecken än den är. Det stör mig fortfarande att jag idag inte minns vilket språk han förespråkade, jag vet bara att jag inte kände till så mycket om hans favoritspråk.. Men, ett som är säkert, är att förlusten måste stört honom i alla år, och han tog chansen direkt att få upprättelse!

Idag anmälde jag mig till mässan Internet World i London där också stora möjligheter finns till kunskapsinhämtning, ny inspiration och knytandet av bra kontakter! Så se till att skaffa dig ett bra nätverk, och då menar jag inte ett som betecknas av A, B , G eller N!

Sony Ericsson paketerar med stil!

Idag tänkte jag skriva lite om mobiler! Jag gillar mobiler jättemycket och gillar att testa olika program och anslutningsmöjligheter bara för att det finns (som med datorn helt enkelt). Favorittillverkaren är Sony Ericsson, men som jag tidigare nämnt har jag faktiskt en smartphone från HP som jobbtelefon. Den trivs jag väldigt bra med! Dock märktes det att HP är grymma på datorer, men lite nyare på mobiler, att ansluta till olika trådlösa nät med varierande kryptering var enklare än någonsin, men att kopiera simkortet när man skulle flytta in i telefonen krävde betydligt mer hjärnverksamhet (minns faktiskt inte ens om jag lyckades flytta in kontakterna eller om jag fick ange dem manuellt). Det som fick mig att välja en HP var storleken, dem tar inte mer plats än en vanlig mobiltelefon (för något år sen, numera är ju alla väldigt tunna).

Jag använder också två Sony Ericsson lurar, en privat och en för en kunds räkning. Jag önskar jag kunde säga vilken modellbeteckning telefonerna har, men tyvärr har telefonerna inte alls lika stark modellbeteckningsidentitet längre, sedan de slutade skriva ut modellnumret på skalet (nu finns det väl i bästa fall vid batteriet eller på någon kartong som man inte kollat på sen köpet). Jag minns när alla visste exakt vad en T18 var för modell, och visst de fanns färre lurar då, men jag tycker ändå att det är tråkigt när man inte har koll. Inte ens en mobilgeek som jag. Min allra första businesslur som jag fick (runt år 2000) när jag jobbade på mail och internetleverantören home.se var en Ericsson R380 (se bild). Den var grym och den första luren med WAP och touch screen. Den hade också e-postprogram och jag började läsa min jobbmail i mobiltelefonen (det känns konstigt att något man själv gjort i snart tio år har slagit först nu, men Telia har ju gjort ganska mycket reklam för tjänsten för något år sedan). Mobilen hade också Othello och jag gjorde mig av med den i höstas i någon mobilskrotningskampanj, fast det sved lite i hjärtat. Dock var den så välanvänd och repig och man kan ju faktiskt inte spara all gammal teknik av nostalgiskäl. Så sent som idag diskuterade jag med en väninna om att de slängt lite av hennes mans gamla dataskrot i helgen (kartonger som varit med under flera flyttar och alltid befunnit sig i källaren) och jag erkände glatt att jag också släpar med mig en låda som bland annat innehåller en hårddisk på 8 MB som tidigare suttit i en server på ett sjukhus (en 286:a om jag minns rätt). Men visst, jag skulle faktiskt kunna gå igenom lådan igen och se, det kan ju vara någonting som jag har växt ifrån. När det gäller databöcker så har jag också fimpat en del som rör forntida program och system. Om jag någonsin vill gå djupare i.. säg Excel.. känns det lite meningsfullare att läsa en ny bok som beskriver nuvarande funktionalitet. Min första businesslur, Er380 från Ericsson. På home.se arbetade jag mycket med mail och i samband med detta såg jag potential i hur man skulle kunna utveckla mobilens e-postprogram så att den fungerade ännu bättre med IMAP. Jag kontaktade Sony Ericsson om detta och frågade var jag kunde skicka mina synpunkter, men fick *hör och häpna* reda på att jag i så fall först blev tvungen att ta patent på mina förslag eftersom jag annars kunde stämma dem ifall de gick vidare med mina idéer. Men snälla, tyckte jag. Jag avskriver mig gärna allt ansvar skriftligen i samband med detta, jag blir bara glad om e-postprogrammen i telefonerna blir bättre. Men den gubben gick inte, och mina synpunkter blev liggande i datorn. Och vad jag vet, ser IMAP stödet än idag ut exakt som tidigare, åtminstone vad det gäller inställningsmöjligheterna. Däremot gör de ju annat skoj med telefonerna. Jag är exempelvis nyfiken på anslutningstekniken DLNA som via wifi ska kunna skicka exempelvis foton från kamera till TVn. Jag imponeras också av kamerafunktioner som man normalt hittar i digitalkameror av typen blixt, bild och videostabilisator samt autofokus. En mobil har man ju alltid med sig, den är lätt att dra fram när man hittar något som bör förevigas, men det är förståss synd då om bilderna blir av undermålig kvalité, så jag applåderar förbättringarna! En gång var det exempelvis en helikopter som landade precis bredvid mig i Gamla stan och tyvärr hade jag då en helt ny telefon, med det enda manuella linsskyddet jag någonsin haft på en mobiltelefon. När jag väl kom på varför bilden var svart, var helikoptern borta igen. Mot sådana typer av träskallar (här menar jag då mig själv) hjälper ingen teknik :) I höstas var jag på ett seminarie på Dataföreningen som hette ”Mobilen som gränssnitt” som handlar om hur vi använder mobilen när vi inte ringer. Det var väldigt intressant och för er som är intresserade finns rapporten att ladda ner på Forum Internet. En av många intressanta saker var att de som är såkallade superusers också är de som är mest kritiska till funktionaliteten på de mobila tillämpningarna, de ställer alltså högre krav än de som lägre kunskaper. Oj, det här blev ett långt inlägg. Mobiler ligger mig förståss varmt om hjärtat! På återseende! P.S. Angående rubriken så finns faktiskt en kanadensisk undersökning som bekräftar att mobilen är viktigare än både plånbok och nycklar, läs den hos PC För Alla.

Jag har aldrig gillat radio, tycker att det är för mycket oväsentlig information (och nu bloggar jag själv, hm.. intressant). Däremot vore det ju så klart en stor skillnad om det fanns en kanal som bara sände program som intresserade en förståss (inte bara ett program på en kanal, för då faller ju hela idén, eftersom man garanterat kommer att missa det). Och nu.. tada finns det ju vad jag letat efter.. :) Då tänker jag förståss på podcasts. Jag vet att det också finns webbradio, men för mig är det så att jag helst inte lyssnar på något vid datorn (varken musik eller radio). Men när man exempelvis försöker infria nyårslöftet i form av motion och inte har någon att prata i telefon med så är det ju perfekt!

En rask promenad med sällskap av exempelvis Msdn radio känns ju nästan som kvalificerad arbetstid (men sedan är jag iofs en sådan som gillar att läsa datortidningar på gymmet när jag sitter på motionscykeln också, till min personal trainers stora förtret). Bara att hämta hem de program man vill ha och sedan höra lyssna på dem på mobilen när som helst när man har lite tid att slå ihjäl. Underbart! Testa om du inte redan gjort det! Sist, men inte minst kommer en länk till en riktigt cool (och även nyttig) produkt. Techworld skriver att man på Tokyo universitet har man tagit fram en målarfärg som klarar av att blockera signaler från trådlösa nät. De tidigare produkterna har varit optimerade för läge frekvenser, men nu har de forskat fram något som är både billigt (120kr/kg) och anpassat för dagens wifi. Så snart kanske utbildningsföretagen får lägga till en målarkurs under sina Wireless utbildningar. På återseende!